Vanliga frågor

  1. Inloggning, behörighet, avsluta tjänst
  2. Bedömning av barn/ungdomar – när?
  3. Comporto
  4. Computo
  5. Patientdelen – inträde/avslut/flytt
  6. Fysioterapeutformuläret
  7. GMFCS
  8. FMS
  9. Föräldrainformationen
  10. Personer utan svenskt personnummer/reservnummer (separat pdf)


1. Inloggning, behörighet, avsluta tjänst

Fråga: Jag önskar behörighet till registret – hur gör jag ?
Svar : Fyll i ansökan om behörighet för inloggning , finns att ladda ned under 3C registerplattform på hemsidan.
Inloggning i registret sker med antingen E-tjänstekort (SITHS kort) och/eller Mobilt BankID.
Arbetar man inom offentlig verksamhet har man i regel tillgång till SITHS kort. Arbetar man hos privat vårdgivare där man ej har tillgång till SITHS kort är alternativet för inloggning med Mobilt BankID. Man anger personnummer på ansökan om behörighet om man vill kunna logga in med Mobilt BankID.
I och med att man anger sitt personnummer på ansökan godkänner man att ens personnummer lagras i databasen.
Man kan också själv registrera sig själv för inloggning med Mobilt BankID förutsatt att man har SITHS kort.
Då loggar man in med sitt SITHS kort och klickar sedan på knappen Mobilt BankID som man ser efter inloggning och registrerar sig.  Detta kan man göra när som helst.

Fråga: Jag behöver inte längre ha behörighet till CPUP – till vem anmäler jag detta ?
Svar: Om man slutar sin tjänst eller av andra skäl inte längre behöver behörighet till registret längre så meddelar man detta till RC Syds funktionsbrevlåda:
rcsyd.lund@skane.se .
Man kan också skriva ut en blankett för anmälan om avregistrering som finns på hemsidan under För vårdgivare i samlingsdokument Behörighet för inloggning, fylla i och skicka in till adressen som anges på blanketten.

Fråga:  Vem ska skriva under nedersta delen av ansökningsblanketten (lokal godkännare) ?
Vem som godkänner lokalt varierar i de olika regionerna. Det kan vara allt från verksamhetschefer och enhetschefer till CPUP:s kontaktperson.
Om du är osäker på vem som godkänner i din region, hör i första hand med CPUP:s kontaktperson i din region eller kontakta Penny  Lindegren, epost:
Penelope.lindegren@skane.se

Fråga: Jag önskar utökad behörighet – vad gör jag?
Fyll i ansökan om ändring av behörighet. Blanketten återfinns till höger på hemsidan under 3C registerplattform/Behörighet för inloggning.  Det är ”godkännaren” av behörigheter i din region som godkänner ändringen genom signering av nedersta delen på blanketten.

Fråga: Jag skall sluta min tjänst – vad gör jag?
Svar: Avsluta din behörighet genom att skicka ett e-post till penelope.lindegren@skane.se och meddela att du önskar avregistreras.
Alternativt: Till höger på hemsidan under 3C registerplattform finns i dokumentet Behörighet för inloggning en ansökningsblankett för avregistrering att fylla i  och skicka in.


2. Bedömning av barn/ungdomar – när?

3. Comporto

Fråga: Jag har registrerat ett barn fel – hur gör jag?
Svar: Om du har lagt in en uppgift på ett barn fel så kan du alltid gå in och justera detta. Sök upp posten i det aktuella formuläret och klicka sedan på ändra-knappen (som syns i sökresultatet), ändra den felaktiga uppgiften och uppdatera sedan posten.

Fråga: Jag har råkat radera ett formulär – vad gör jag?
Svar: Ring Registercentrum Syd, så snabbt som möjligt, och förklara vilket formulär som du raderat.

4. Computo

Fråga: Jag får aldrig fram någon utrapport i Computo – kommet inte ens till sidan där  jag ska fylla i personnummer. Vad gör jag?
Svar: Det vanligaste ”felet” är att man har en inställning som blockerar popup-fönster. Kan man logga in i Computo och sedan välja register men sen händer det inget mer när man klickar på ”Generera rapport” så skall man prova följande: Gå in under ”Verktyg” oftast (beroende på vilken internetversion man har) finns där ett alternativ som heter ”Blockering av popup-fönster” där man kan välja ”Inaktivering av blockering av popup-fönster”. Det kan även vara så att man får ett meddelande om att ett popup-fönster har blockerats och en fråga om man vill tillåta öppning av denna sida. Man kan där välja att alltid tillåta popup-fönster från CPUP:s hemsida. 3C databasen är internetbaserad och följer de regler som gäller för Internet, det handlar således inte om själva programvaran.

Fråga: Jag får inte utskrift av grafer trots att jag ser dem på skärmen – hur gör jag?
Svar: Följ instruktionerna här.

5. Patientdelen – inträde/avslut/flytt

Fråga: Hur gör man när en person flyttar?
Svar:

  1. Flytt till annat distrikt inom samma landsting/region
    1. Markera “utflyttad”
    2. I rullisten “var?” markera “Inom landstinget/regionen”
    3. I rullisten “Personens distrikt” – ändra till det nya distriktet.
  2. Flytt till annat landsting/region
    1. Markera “utflyttad”
    2. I rullisten “var?” markera “Till annat landsting/region”
    3. I rullisten “Personens regiontillhörighet” – ändra till det nya landstinget/regionen och om aktuellt det nya distriktet i rullisten “Personens distrikt”.
    4. För att den nya regionen ska kunna få del av tidigare rapporter behöver RC Syd flytta över informationen. Kontakta Penny Lindegren på RC Syd för det  penelope.lindegren@skane.se tel. 046-17 13 48. Det är först när personen blivit överflyttad av RC Syd och när den nya regionen markerats i rullisten som personen försvinner från bedömningslistorna i den region som personen lämnar.
  3. Flytt utomlands

    1. Markera “utflyttad”
    2. I rullisten “var?” markera “utomlands”
    3. Skriv i kommentarsrutan till vilket land patienten flyttat
  4. Flytt till okänd ort ”gått under jorden”

    1. Markera “utflyttad”
    2. I rullisten “var?” markera “utomlands”
    3. Skriv i kommentarsrutan att personen inte kan spåras

Fråga: Hur gör man om ett barn vill sluta vara med i CPUP?
Svar: Skriv in i patientdelen att barnet inte längre vill vara med – kryssa för samtycke “nej”. Ange även datum.
I patientdatalagen står det att patienten har rätt att få all registrerad information raderad. Det kan det med andra ord finnas två sätt att sluta vara med i CPUP;

  1. Man slutar föra in ny information, men det som finns får vara kvar för t ex kvalitetsuppföljningsarbete.
  2. Om patienten vill ha all information raderad /utplånad måste denne skicka in en skriftlig begäran till registret. Finns mer information om detta under ”för brukare” på hemsidan.

Fråga: Hur gör man med barn med skyddad identitet?
Svar: Om någon har skyddad identitet redan innan de är registrerade i 3C första gången så registrera inte in i registret.
Man kan erbjudas uppföljning i CPUP, men då via pappersformulär enbart.
Om en person får skyddad identitet när de redan är registrerade i 3C så kan man beroende på graden av skydd (sekretessmarkering eller skyddad identitet) samt lokala bestämmelser på arbetsplatsen välja att göra något av följande:

  • Ändra personens namn till  exempelvis ”Skyddad Identitet” , ta bort uppgift om adress  om sådan finns registrerad.  Välj skyddad identitet Ja i personens patientformulär- då dyker inte personen upp i bedömnings/undersökningsplanen. Fortsätt rapportera in i 3C.
  •  Markera som punkten ovan men avbryt vidare inrapportering till 3C – följ enbart via pappersformulär.

6. Fysioterapeutformuläret

Fråga: CP-diagnosen avskriven – vad/hur gör jag?
Svar: Barnets läkare skall alltid vara med och bedöma om diagnos CP föreligger eller ej. I neuropediatrikerformuläret skall läkaren markera att barnet inte uppfyller kriterierna för CP-diagnos. Någon i teamet (vem avgör varje enhet själva) skall även gå in i ”CPUP Patient” och importera denna information från NP-formuläret.

Fråga: Tillfällig försämring? Ett av barnen som jag bedömer är tillfälligt försämrad i sin funktion. Fysiskt innebär det att han i nuläget är mycket mindre spänd och spastisk än tidigare och han har också förlorat funktioner pga. denna slapphet och hans lätt frånvarande tillstånd. Mätvärdena fyller jag i precis som jag får dem och kommenterar
hans förändrade tillstånd. Men hur ska jag fylla i frågorna som berör funktion? Avser de hur det ser ut just vid mättillfället eller ska de baseras på hur han fungerat det senaste året? Förhoppningsvis kommer han ju att återfå de funktioner han haft tidigare då hans psykiska tillstånd förbättras och medicineringen kan trappas ner.

Svar: Så här ser verkligheten ut. Liknande situationer händer ibland, t.ex. ny eller försämring av epilepsi eller vid shuntdysfunktion/inklämning med tillfällig eller permanent förvärvad skada. Formulären ska fyllas i enligt hur situationen ser ut just då – men man bör i kommentarrutan på slutet skriva vad försämringen beror på. Bra ha med i kommentarrutan också om det varit någon sjukdomsperiod som påverkat funktionen sedan föregående formulär fylldes i (även om bra igen).

Fråga: Dominerande symptom: Då ett barn blivit rhizotomiopererat och där operationen innebär att barnet inte har någon spasticitet längre – hur fyller man då i “dominerande neurologiskt symptom”? Det som fysioterapeuten skall fylla i är ju det symptom som fysioterapeuten anser vara det som orsakar mest funktionsnedsättning hos barnet…
Svar: I fysioterapeut- och arbetsterapeutformulären: Finns det någon spasticitet kvar (inkl ÖE) och det dominerar så fyller man i spasticitet. Finns det något annat neurologiskt symptom som nu dominerar så fyller man i det. Då inget av de neurologiska symptomen finns alls så får det bli ej klassificerbar. (I neuropedformuläret är det annorlunda: Där gäller det barnets diagnos/CP subtyp vid ca 4 års ålder. Ett barn med CP spastisk diplegi eller CP ataxi vid 4-5 års ålder behåller den diagnosen även om vid äldre ålder de neurologiska symptomen inte är så tydliga längre – eller t.o.m. saknas).

Fråga: GMFCS – se punkt 7 i detta dokument för vanliga frågor om GMFCS.

Fråga: FMS – se punkt 8 i detta dokument för vanliga frågor om FMS.

Fråga: Stående: Under ”uppresning” finns personer med som stöd. Men när det gäller stående med hjälpmedel finns inte personer med som stöd. Varför skillnad?
Svar: Stående med ståhjälpmedel avser ett stående där ståställningen är korrigerad och bibehålls under en längre stund.

Fråga: Rullstol: Alternativet vagn/sulky finns inte med – vad väljer jag då om barnet är så litet att rullstol inte är aktuellt?
Svar: Då väljer man alternativet ”Använder ej”. Vill man kan man i kommentarrutan längst ner i formuläret förtydliga genom att skriva t ex. ”Ej aktuellt med rullstol än – använder sulky.”

Fråga: Cyklar: Hur fyller jag i detta? Barnet cyklade mycket en period och inte alls en annan?
Svar: Man fyller i hur det har sett ut sedan senaste CPUP bedömningen – beräkna genomsnittet om det har varierat mycket.

Fråga: Ortoser: Det finns flera olika typer av ankel-fot-ortoser bör man inte skilja på dessa?
Svar: Vi har valt att ha med de vanligaste varianterna på ortoser och inte specificera ytterligare. I kliniken är det självklart viktigt hur ortosen ser ut och det är en god idé om du i kommentarrutan skriver att det är en AFO med bakre stopp. Vill man göra en studie om ortoser får man gå vidare och titta i journaler mm.

Fråga: Ortoser: Man kan inte utvärdera höger och vänster ortos var för sig. 
Svar: Man kan inte specificera vilken av hö/vä ortoser som fungerar bra respektive dåligt… Syftet med frågan, för det enskilda barnet, är att hitta om det är något som inte fungerar och att då kunna åtgärda detta. Fyll därför i “nej” på “Målet med ortosen uppnås” om någon av hö/vä inte fungerar.

Fråga: Spasticitet/Muskeltonus: Hur anger jag att barnet/ungdomen är hypoton?
Svar: Fyll i 0 på aktuell muskelgrupp och skriv sedan ”Hypoton” i kommentarrutan som finns direkt efter muskeltonus.

Fråga: Spasticitet/Muskeltonus: Vad är aktivitet om barnet inte kan gå?
Svar: Då barnet aktiveras på annat sätt – upprätt position i t ex bassäng, ligger ner och leker, sitter i stol/rullstol och gör någon aktivitet.

Fråga: Spasticitet/Muskeltonus: Vad ger det att bedöma tonus på barn som har en dyskinetisk CP?
Svar: Ashworth är utvecklad för att skatta spasticitet, inte dystoni. Det är dock mycket vanligt att barn med dystoni utvecklar spasticitet under uppväxten, därför tycker vi att man ska fortsätta följa Ashworth.

Fråga: Rörelsestatus: Skall gradtalen vid vinkelmätning höjas/sänkas till jämna fem- eller tiotal?
Svar: Ja.

Fråga: Bedömning – fot: Hur fyller mani då personen står på båda fötterna men på tå, kan inte belasta hälarna?
Svar: Då fyller man i “ja” på frågan “Kan personen belasta båda fötterna”? och sen lämnar man frågorna “Belastad höger/vänster häl är” tomma. (Kan personen belasta båda fötterna men enbart ena hälen fyller man i bedömning av den hälen som personen kan belasta och lämnar den andra tom).

Fråga: Fysisk aktivitet: Hur fyller man i bassängträning? En del barn har badtid tillsammans med förälder eller assistent i habiliteringens bassäng utan att ha direkta träningsprogram. Ska detta registreras som fritidsaktivitet eller som fysioterapeutiska åtgärder?
Svar: Då inte tiden är planerad av en fysioterapeut ser vi det som en fritidsaktivitet – ibland kan habiliteringen erbjuda badtider åt barn som kanske har svårt att hitta annan fritidsaktivitet.

Fråga: GMFM: Hur gör man GMFM på barn som har kognitiva svårigheter? De tar inte instruktionerna så väl utan vi protokollför vad vi vet att de kan eller utgår från vad föräldrarna säger…?
Svar: Vi tycker att man ska registrera exakt vilka resultat man får i undersökningssituationen. GMFM är ett instrument som mäter barnets bästa möjliga grovmotoriska funktion i en specifik testsituation dvs. barnets kapacitet i just det
ögonblicket. GMFM är ett observerande mätinstrument och inte konstruerat för att användas som en enkät, ej heller vad barnet vanligtvis gör (performance). I tolkningen av GMFM resultaten måste man sedan väga in eventuella konsekvenser av barnets tilläggshandikapp – t.ex. autism, utvecklingsstörning eller synnedsättning. Detta instrument har alltså dessa begränsningar.

7. GMFCS

Fråga: Vem kan använda GMFCS?
Svar: Fysioterapeuter, arbetsterapeuter, läkare eller andra yrkeskategorier som är insatta i rörelseförmågan hos barn/ungdomar med cerebral pares kan använda GMFCS. Föräldrar till barn med cerebral pares (i åldern 6 – 12 år) har visat sig klassificera korrekt. (Morris, Galuppi and Rosenbaum, 2004).

Fråga: Hur lång tid tar det att lära sig att klassificera enligt GMFCS?
Svar: Terapeuter och läkare kan tillförlitligt använda GMFCS utan någon upplärning, bara genom att läsa och använda kriterierna.

Fråga: Hur lång tid tar det att klassificera ett barns grovmotoriska förmåga med hjälp av GMFCS?
Svar: Någon som känner till ett barn kan göra bedömningen på mindre än 5minuter. De som inte känner till barnet (och därför behöver ett observationstillfälle) kan behöva 15 till 20 minuter för att genomföra bedömningen. De flesta gränsdragningarna är klara och beslut om vilken nivå som mest liknar barnets nuvarande grovmotoriska funktion kan därför göras ganska snabbt. Ibland är gränsdragningarna mellan två intilliggande nivåer mer subtila och kräver därför mer noggrann avvägning innan nivån avgörs.

Fråga: Måste jag observera barnet för att kunna klassificera enligt GMFCS?
Svar: En klassificering kan göras med den generella vetskapen om barnets nuvarande grovmotoriska förmåga utan att nödvändigtvis göra en observation. Information om barnets vanligaste förekommande förmåga och begränsningar i grovmotorisk funktion i hemmet, skolan och i samhället kan inhämtas genom intervju med förälder/vårdgivare eller genom granskning av barnets färska journalanteckningar.

Fråga: Hur bedömer man GMFCS- nivå på ett litet barn som är under året? Precis vid tillfället är han/hon kanske en 3:a men man kan anta att han/hon blir en 1:a eller 2:a vid ca 2års ålder?
Svar: När det gäller GMFCS så är det barnets vanligast förekommande och nuvarande utförande (dvs. vad barnet gör och inte kan eller kommer att kunna göra i framtiden) som skall klassificeras. GMFCS predikterar inte dvs. förutspår inte framtida prognos. Barn under 2 år skall bedömas utifrån sin korrigerade ålder om det är prematurfött.
Välj den nivå som BÄST representerar barnets NUVARANDE förmåga och begränsning. Det har visat sig i reliabilitets- och validitetsstudier att mätnoggrannheten är sämre hos barn under 2 år. Studier har påvisat att grovmotorisk funktion
klassificerad med GMFCS hos barn under 2 års ålder har sämre interbedömarreliabilitet 0.55 (Kappa värde) och för barn mellan 2 och 12 år 0.75 (Kappa värde). Det är ungefär en fjärde del av barnen som ändrar GMFCS-nivå.

8. FMS

Fråga: Då ett barn behöver använda ledstång vid trappgång får barnet då en 5:a på alla avstånd?
Svar: Inte automatiskt. Utgå från den aktuella omgivningen – har t ex. barnet inga trappor i hemmet och är helt självständig får barnet en 6:a på 5m.

Fråga: Är det så att ett barn som bedöms som en femma på avståndet 500m skall bedömas som en 5:a på 5 respektive 50 m även om barnet klarar sig utmärkt på jämnt underlag?
Svar: Vad är det vanligast förekommande förflyttningssättet för just det här barnet? Omgivningen är det som är mest relevant. Avstånden är bara en vägledning. Börja med hemmiljön: Hur tar sig det här barnet vanligtvis fram hemma? Är det självständigt så är det en 6:a. Är miljön tillrättalagd? Är barnet helt självständigt, är det vanligast förekommande? Samma gäller i skolmiljön. Ett barn kan alltså få en 6:a både i hemmet och i skolan, men sen när det gäller ute i samhället så kanske barnet behöver stöd av ledstång i trappor eller känner sig osäker på ojämnt underlag och får där en 5:a. (Omgivningen gör i detta fall att barnet inte blir helt självständigt). En 5.a på 500m betyder alltså inte automatiskt att barnet får en 5:a på 5 eller 50m.

Fråga: Hur klassificeras förflyttningsförmågan hos ett barn som vanligtvis förflyttar sig med handstöd av en vuxen då det tar sig fram i förskolan eller skolan motsvarande ca 50m?
Svar: Då det avser ”handstöd” som t ex. små barn är i behov av så bedöms det som en 4:a.

Fråga: Hur klassificeras förflyttningsförmågan hos ett barn som går självständigt i hemmet och i skolan. (Hade det funnits trappor hade han/hon behövt ta stöd av ledstång men nu finns det inga trappor). Tar stöd av ledstång på shoppingcenter?
Svar: 5m=6, 50m=6, 500m=5

Fråga: Hur klassificeras förflyttningsförmågan hos ett barn som går självständigt i hemmet, tar stöd av ledstång vid trappgång i skolan och ute i samhället håller barnet en vuxen i handen?
Svar: 5m=6, 50m=5, 500m=4

Fråga: Hur klassificeras förflyttningsförmågan hos ett barn som går med två fyrpunktsstöd i hemmet, går med rollator i förskolan och åker vagn på utflykter?
Svar: 5m=3, 50m=2, 500m=1

Fråga: Hur klassificeras förflyttningsförmågan hos ett barn som blir buret i hemmet, körd i rullstol i skolan. Ute i samhället blir barnet körd i vagn?
Svar: 5m=1, 50m=1, 500m=1

Fråga: Hur klassificeras förflyttningsförmågan hos ett barn som går med mycket stöd av vuxen i hemmet, kör elrullstol i skolan och blir körd i manuell rullstol vid utflykter?
Svar: 5m=1, 50m=1, 500m=1

Fråga: Hur klassificeras förflyttningsförmågan hos ett barn som går självständigt i hemmet på jämna underlag, går med betastöd i skolan samt åker rullstol vid utflykter?
Svar: 5m=5, 50m=3, 500=1

Fråga: Hur klassificeras förflyttningsförmågan hos ett barn som stjärthasar i hemmet samt i förskolan och åker vagn utomhus?
Svar: 5m=C, 50m=C, 500m=1

Fråga: Hur klassificeras förflyttningsförmågan hos ett barn som går i gåstol i hemmet, åker rullstol i skolan. Vistas aldrig ute i samhället pga. sitt nedsatta allmäntillstånd?
Svar: 5m=1, 50m=1, 500m=N

Fråga: Hur klassificeras förflyttningsförmågan hos ett barn som vanligtvis förflyttar sig med handstöd av en vuxen då det tar sig fram i förskolan eller skolan motsvarande ca 50m?
Svar: Då det avser ”handstöd” som t ex. små barn är i behov av så bedöms det som en 4:a.

Fråga: Då ett barn behöver använda ledstång vid trappgång får barnet då en 5:a på alla avstånd?
Svar: Inte automatiskt. Utgå från den aktuella omgivningen – har t ex. barnet inga trappor i hemmet och är helt självständig får barnet en 6:a på 5m.

Fråga: Är det så att ett barn som bedöms som en femma på avståndet 500m skall bedömas som en 5:a på 5 respektive 50 m även om barnet klarar sig utmärkt på jämnt underlag?
Svar: Vad är det vanligast förekommande förflyttningssättet för just det här barnet? Omgivningen är det som är mest relevant. Avstånden är bara en vägledning. Börja med hemmiljön: Hur tar sig det här barnet vanligtvis fram hemma? Är det självständigt så är det en 6:a. Är miljön tillrättalagd? Är barnet helt självständigt, är det vanligast förekommande? Samma gäller i skolmiljön. Ett barn kan alltså få en 6:a både i hemmet och i skolan, men sen när det gäller ute i samhället så kanske barnet behöver stöd av ledstång i trappor eller känner sig osäker på ojämnt underlag och får där en 5:a. (Omgivningen gör i detta fall att barnet inte blir helt självständigt). En 5.a på 500m betyder alltså inte automatiskt att barnet får en 5:a på 5 eller 50m.

9. Föräldrainformationen

Fråga: ”Reagerade lite på att CP är ”samlingsnamnet på RÖRELSEHINDER”……….är ju så mycket mer än så!”
Svar: Definitionen av cerebral pares fokuserar på motorik/rörelseförmåga. Vi använder CP som en benämning på det rörelsehinder en hjärnskada orsakar. Övriga funktionshinder som samma skada ibland kan orsaka beskrivs och definieras separat, t.ex. epilepsi, dysfagi (svårigheter svälja), dys-/anartri (svårigheter eller oförmåga att
tala), hjärnsynskada, utvecklingsstörning eller ADHD (svårigheter med uppmärksamhet och aktivitetskontroll).

Till toppen av sidan