Katrin Jakobaeus arbetar som fysioterapeut på Landssjukhuset i Torshavn, Färöarna. Sjukhuset, som är det största av landets tre lasarettsinrättningar, servar övärldens 50 000 invånare med såväl allmänvård som specialistkompetens och rehabilitering. I sitt arbete som fysioterapeut för barn kom Katrin Jakobaeus tidigt att uppmärksamma en speciell kategori patienter:
– Jag fick så många barn med cp till mottagningen att jag såg att här fanns ett behov att göra något mer än vad som erbjuds idag, men vad och hur skulle vi kunna göra? Det finns ingen given struktur för särskild behandling av just dessa barn, de går som det nu är under radarn inom vården, så jag började söka på nätet.
Då fann Katrin Jakobaeus CPUP.
– I programmet finns det som vi saknar: En regelbunden behandling och uppföljning. Barn med cp i Färöarna kommer till vården två gånger om året för behandling just då, men det finns inget däremellan som följer upp eller ser till att barnet får en särskild, anpassad, behandling.
Det här ger konsekvenser, något som Katrin Jakobaeus ser i sitt arbete på Landssjukhuset. Genom avsaknad av särskilda tester eller uppföljningar kan felställningar och andra cp-relaterade besvär växa länge innan det uppmärksammas.
– När felställningarna börjar göra sig mer framträdande kommer förtvivlade föräldrar med barnen som då kan vara tre-fyra år gamla och det är lite sent. Men nu ska det bli bättre!
Katrin Jakobaeus har initierat att bilda en arbetsgrupp för att i landet införa uppföljningsprogrammet för personer med cerebral pares -och då med fokus på barn med cp. Det blir av naturliga skäl det danskspråkiga CPOP som ska användas. Med i projektet är även Absalon Eysturoy, barnläkare, (hade ej möjlighet närvara under intervjun), och Hallgerd Kristiansen, arbetsterapeut, båda även de verksamma vid Landssjukhuset.
– Protokollen som ska följas är fantastiska, säger Hallgerd Kristiansen. De verkar så lätta att använda också. Och vi hoppas kunna följa de danska formulären så att våra resultat kan ingå i en gemensam databas med danska CPOP.
Arbetsgruppen har läst in sig och funderat på hur uppföljningsprogrammet ska kunna genomföras och administreras i praktiken. Det som fattas är pengar.
– Vi startar när vi får medel till det. Vi har ansökningar ute, men inget är klart än, säger de båda terapeuterna.
Hur många barn med cp som kan komma att behandlas i ett färöiskt uppföljningsprogram är också oklart, landet dokumenterar idag inte förekomsten av cp i befolkningen. När det sen gäller själva den nya strukturerade behandlingen som arbetsgruppen vill införa så är den inte tänkt att utföras på Landssjukhuset:
– Idag finns det inom allmänvården i Färöarna ingen särskild behandling av barn med cp. Jag som fysioterapeut kan bara undersöka och vägleda, men ej behandla. Genom CPOP kan vi ha en systematisk uppföljning av barnets hela utveckling. Det gör att vi bättre kan se –och det i tid, vad som behöver behandlas. Med den kunskapen kan vi därefter remittera barnet till privata vårdgivare för själva behandlingen, där finns kompetens för att ta hand om den och genom ett uppföljningsprogram kan fler ta del av sådan behandling också, säger Katrin Jakobaeus.
– Vi behöver såklart mer åtgärder för de här barnen, men CPOP är en god start för att ge barn med cp bättre möjligheter och livskvalitet, avslutar Hallgerd Kristiansen.
Text och Foto: Anna-Mi Wendel