Inför 2023 års CPUP-dagar presenteras här några av föredragshållarna och vad de ska föreläsa om.
Vilka sammankomster kommer du att hålla i, Katina Pettersson, registeransvarig FT-barn?
– Jag kommer att hålla i flera sessioner, som moderator på vissa och som föredragshållare på några. De två jag tänker på just nu är föreläsningen om ryggen med Per Åstrand samt att jag kommer att vara med på föreläsningen om Pedi-Cat (Pediatric Evaluation of Disability Inventory Computer Adaptive Test) tillsammans med Lena Krumlinde-Sundholm, Susanne Nicklasson samt representant från företaget Pearson, säger Katina Pettersson, bilden.
– Sen har mina kollegor ute i landet uttryckt en önskan om mer tips på behandling – så i år har jag ett behandlings/träningsfokus på FT-Barn sessionerna. Där kommer FT-kollegor från hela Sverige delta; Lena Hedström, Erica Cloodt, Anneli Skarpenhed och Emma Nylén samt Anna Dejler.
Vad tycker du är det viktigaste att ta upp nu för fysioterapeuter?
– Föreläsningen med Per Åstrand kommer framförallt att handla om hur man praktisk undersöker samt behandlar en rygg; Vad/hur bör jag göra? Vad är viktigt att titta och tänka på? Vad gör jag med det jag ser? Jag kan uppleva en osäkerhet kring ryggen hos kollegor, i mycket större utsträckning än angående andra delar av kroppen och jag tänker att vi ska försöka stötta FT-kollegor här i tänket kring ryggar.
-FT-sessionerna kommer innehålla delar som; Vad gör en FT i Sverige? Vilka metoder använder jag mig av? Hur gör kollegorna ute i landet? Hur har olika regioner löst detta med träning och behandling? Hur fungerar det i storstad kontra landsort? Allt detta genom de föreläsare som är med. Jag hoppas få i gång en diskussion och ett tänk, för vi gör så mycket! Tanken är väl att dessa föreläsningar ska ge näring för eget arbete och kommande träningsupplägg
– Den digitala versionen av Pedi, Pedi-Cat har ju funnits ute i några år nu och den tänkte vi också presentera lite närmre. Den är numer ett digitalt frågeformulär som skickas som länk, för domänerna ADL, Förflyttning, Socialt/kognitivt och Ansvar, i stället för som tidigare intervjubaserat – vilket är enormt tidsbesparande. Deltagarna kommer få generell info om testet, men vi kommer även utgå från patientfall och diskutera resultat – hur tolkar man de värden man får ut och vad blir den kliniska tillämpningen.
Till sist:
– Jag vill slå ett slag för de lunch-webbinarier som CPUP kommer börja med till hösten och där första sessionen, även den, har träningsfokus – men som utgår från forskningen. Vad är evidensbaserad träning?
– Den blir som ett första steg inför CPUP dagarna. Den här föreläsningen kommer att hållas i mitten av september, så håll utkik på CPUP:s hemsida i augusti-september!, avslutar Katina Pettersson.
Vad tänker du berätta om under CPUP-dagarna, Per Åstrand, barnortoped, med dr, Karolinska universitetssjukhuset?
-Jag kommer att hålla olika föredrag, men det är två som kommer att ha fokus på områden som vi inte berört på länge. Det första handlar om postoperativ rehabilitering efter ortopediska operationer hos personer med cerebral pares och det andra kommer att ta upp vilka ortopediska operationer som är vanligast hos vuxna med cerebral pares.
Något du särskilt vill diskutera under ditt seminarium?
-När det gäller postoperativ rehabilitering efter olika ortopediska operationer vet vi att det finns mycket stora variationer internationellt, men också i olika delar av Sverige. Vi kommer att göra en genomgång av nyare internationell forskningslitteratur, men också inventera olika arbetssätt/lösningar inom landet.
-Jag tror att det blir speciellt intressant att försöka inventera hur vi gör i olika delar av Sverige, inte minst mot bakgrund av de förändrade arbetsuppdrag som många fysioterapeuter idag beskriver.
Hur ser du på vad vi vet om vuxna med cerebral pares?
-Med tiden har vi genom CPUP samlat på oss en hel del kunskap om ortopediska operationer på barn och ungdomar med cerebral pares, men vi har betydligt mindre kunskap om vilka typer av operationer, och i vilken ålder de görs, när det gäller vuxna.
-Eftersom det med tiden blir alltfler vuxna som följs i CPUP är det viktigt att hålla oss uppdaterade även gällande vuxenortopedi, så även här blir det på konferensen en genomgång av internationell litteratur, men också vad vi vet utifrån svenska registerdata, avslutar Per Åstrand.
Barbro Lindquist, psykolog i Halland, har kommit att intressera sig för synproblem orsakade av hjärnskador på grund av cerebral pares.
Hur kom du att ägna dig åt just detta?
– När jag fick frågan om att ingå i ett arbetsteam kring CVI, Cerebral Visual Impairment, tyckte jag att det var jätteintressant! Jag har lång yrkesverksamhet inom habiliteringen i Halland och har mött väldigt många barn och ungdomar med stora visuospatiala och visuella svårigheter, inte minst inom gruppen cerebral pares. Dessa personer kunde sannolikt ha nytta av diagnosen CVI.
– Det kändes även roligt att få fördjupa kunskaperna om
CVI också för att det finns ett ökat intresse både nationellt och internationellt.
Du arbetar nu i ett team i Västra Götalandregionen med cerebral synskada, hur går ert arbete till?
– Vårt utredningsteam för cerebral synskada (CVI) startade hösten 2020 och finns på Ögonmottagningen på Frölunda Specialistsjukhus i Göteborg. Vi tar emot barn och ungdomar 4–18 år, i första hand från Västra Götalandsregionen och Region Halland.
– I teamet ingår 2 ortoptister, synpedagog, specialpedagog, neuropsykolog, ögonläkare och koordinator. Vi arbetar 25% i vår gemensamma mottagning och har hittills sett drygt 50 barn.
Vad tänker du särskilt berätta om på CPUP-dagarna?
– Vi kommer att berätta vad CVI innebär, hur vi utreder och diagnostiserar och om våra erfarenheter, framför allt med fokus på cerebral pares.
Barbro Lindquist, neuropsykolog, till vänster, och Susann Andersson, ögonläkare, till höger, kommer till CPUP-dagarna.
Fakta CVI
CVI= Cerebral Visual Impairment, på svenska cerebral synskada.
En cerebral synskada innebär att hjärnan inte kan processa eller tolka information från ögon och synbanor. Skadan påverkar oftast den visuella perceptionen, det vill säga förmågan att uppfatta, sortera, samordna och tolka synintryck, men kan också påverka synskärpa och synfält.
CVI är den vanligaste orsaken till synskador hos barn. Hur svårigheterna yttrar sig och påverkar barnets omvärldsuppfattning, utveckling och inlärning är individuellt. Därför bör barnet utredas av ett multidisciplinärt team som kan ställa diagnos och rekommendera åtgärder.