Dominerande neurologiskt symptom:

CP subtyperna klassificeras via neurologiskt symtom som spastisk, dyskinetisk eller ataktisk. Dessa symtom finns beskrivna i utbildnings-CDn från SCPE som 2006 översattes till svenska. CDn distribueras till deltagande habiliteringar efter rekvisition från respektive habiliteringschef. Barn yngre än 2-3 år saknar ofta typiska symtom på ataxi och dyskinesi och ibland kommer även spasticiteten sent. Det är då istället hypotoni, extensionsspänning, mindre varierat rörelsemönster eller bara rörelsearmod som dominerar hos de små barnen. Det är rörelsemönstret och dominerande neurologiskt symtom i åldrarna 4-7 år som avgör diagnos av CP subtyp i CPUP.

Ange vilket neurologiskt symtom du bedömer vara dominerande, d v s orsaka störst begränsning i barnets motoriska funktion just nu. Välj ett av alternativen: Spasticitet, Dyskinesi eller Ataxi. Ej klassificerbar/blandform anges när säker CP-diagnos eller undergrupp är svår att avgöra. (Tidigare manual:” Tecken på CP, oklar typ”)

Neuropediatriker ansvarar för diagnostik av CP och klassifikation av subtyp. CP-diagnosen i CPUP skall fastställas så snart som möjligt efter det att barnet fyllt 4 år. Detta görs via CPUP- neuropediatrikerformuläret. Barnets egen läkare gör bedömningen, eventuellt i samråd med regionens CPUP-ansvarige neuropediatriker på så sätt som överenskommes inom respektive region/landsting. Så länge barnet bedöms ha ”CP-liknande symtom” eller möjlig CP, skall det vara med i CPUP. Om neuropediatrikern avskriver diagnosen avslutas rapporteringarna via neuroformuläret, och barnet deltar inte i den fortsatta registreringen i CPUP.

Referens:

Referens och Träningsmanual (R&TM), Surveillance of Cerebral Palsy in Europe(SCPE).

Översättningen Eva Beckung och Paul Uvebrant, 2006.

---

Klassifikation av handfunktion enl MACS I-V:

Kryssa i aktuell ruta för den klass personen bedöms tillhöra enligt manual. Manualen kan hämtas på MACS hemsida www. MACS.nu och bifogas denna manual. Ruta för kommentarer används med fördel för kliniskt arbete. På barn yngre än fyra år kan man gärna försöka klassificera enl MACS. Men MACS är inte validerad för de yngre barnen. OBS! det är barnens förmåga att hantera åldersrelevanta föremål som klassificeras.

---

Handfunktionsklassifikation enl CPUP-modifierad House:

Varje hands greppförmåga bedöms för sig vid observation i aktiviteter som kräver två händer, se förslag på aktiviteter sid. 3 i manualen. Även om personen inte kan samordna händerna ska båda händerna klassificeras. Bestäm först vilken grupp som bäst beskriver personens sätt att använda handen; inte alls, passiv hand/hjälphand aktiv hand/hjälphand eller manipulerande hand. Ange därefter den funktionsklass som bäst beskriver hur effektivt personen vanligtvis håller och griper. Vid tveksamhet mellan två funktionsklasser ange den lägre klassen.

Handledens position kan vägleda om personen har instabilt grepp. Klassificeringen görs med hänsyn till åldersadekvat handfunktion.

Grupp	Funktionsklass		Beskrivning
Använder inte handen/armen	0	Does not use	Ingen viljemässig kontakt med föremål.
Passiv hand/hjälphand	1	Stabilizes without grasp	Använder handen/armen utan grepp, t ex för att stabilisera, trycka på eller knuffa föremål.
	2	Fair passive grasp	Håller föremål som placerats i handen med instabilt grepp. Föremålet kan placeras i handen av personen själv eller av annan.
	3	Good passive grasp	Håller föremål som placerats i handen (se ovan) och håller med stabilt grepp.
Aktiv hand/hjälphand	4	Poor active grasp	Griper aktivt om föremål och håller med instabilt grepp.
	5	Fair active grasp	Griper aktivt om föremål och håller med stabilt grepp.
	6	Good active grasp	Griper aktivt om föremål och håller med stabilt grepp. Ändrar ofta föremålets läge med hjälp av andra handen eller yttre stöd.
Manipulerande hand	7	Reduced dexterity	Använder handen med bra grepp med något tveksam precision och viss fumlighet.
	8	No limitation	Ingen begränsning.

Referens:

House J H, et al. A Dynamic Approach to the Thumb-in-Palm Deformity in Cerebral Palsy. The Journal of Bone and Joint Surgery, 1981; 63-A; 2: 216-225. Modifierad av nationella arbetsgruppen cpup-at 2009.

Budja och Markovska, Handfunktionsklassifikation enligt House – en prövning av interbedömarreliabilitet och innehållsvaliditet.

Kandidatuppsats Arbetsterapeututbilldningen Lund 2005.

---

Bimanuell förmåga:

Man bedömer om personen spontant kan använda två händer tillsammans i aktiviteter som kräver det.

Exempel på aktiviteter lämpliga att observera personen i:

• Trä pärlor på tråd. Variation: stora kulor på trästicka, små pärlor på tråd.
• Dela trolldeg med kniv och gaffel.
• Kavla ut lera/deg.
• Leksak med snöre att dra ut för aktivering av ljud/vibration.
• Ta på mössa, hatt, halsband, vantar, sockor.
• Blåsa såpbubblor.
• Dra isär tandborstfodral. Ev lägga något i som överraskning.
• Vispa vatten och diskmedel/såpbubbelvatten i skål.
• Kasta och fånga stor boll/ballong.
• Bära/lyfta saker i balja/back/bricka med två handtag.
• Dra av och sätta på kork på tuschpennor.
• Ta isär och sätt ihop rysk docka.
• Lägga småsaker i glasburk med skruvlock, skruva av lock och plocka upp sakerna.
• Skruva av och på muttrar på tjock bult.
• Riva silkespapper och skrynkla ihop.
• Knäppa, knäppa upp knappar.
• Öppna plånbok med kardborreband/blixtlås eller portmonnä, ta upp pengar och lägga tillbaka.
• Dra upp och ner dragkedja
• Ta tandkräm på tandborste från tandkrämstub med skruvlock.
• Kortspel
• Bygga med Duplo, Lego eller liknande.