Det är få barn som använder Alternativ kompletterande kommunikation (AKK) i förhållande till hur många som skattas ha kommunikationssvårigheter, särskilt gäller detta för yngre barn. AKK bör därför introduceras tidigare för barn med CP och i större omfattning än nu. Det konstaterar Emma Kristoffersson i en ny forskningsrapport från Lunds universitet.
Och alla barn med riskfaktorer för cerebral pares bör erbjudas tidig undersökning av neuropediatriker för att minska en diagnostisk fördröjning. Det slår Elsa Tillberg, Karolinska Institutet, fast i en ny studie som även behandlar sambandet mellan epilepsi och unilateral spastisk cerebral pares.
De vetenskapliga artiklarna ovan finns under Forskning och Publikationer/Vetenskapliga artiklar
En populärvetenskaplig sammanfattning på svenska av Emma Kristofferssons rapport finns under Speciellt för dig med CP/Forskning
UPPFÖLJNINGSPROGRAM FÖR CEREBRAL PARES